Lappland goldminers

Lappland goldminers var ett företag som avsåg att öppna en av Europas största guldgruvor i Fäboliden, Lycksele. Detta var bara en av sex gruvor som de avsåg starta längs den s.k ”guldlinjen” genom Västerbottens inland. Lappland goldminers marknadsförde sig hårt mot privata sparare och institutioner och tog in stora mängder pengar i bolaget. Väldigt många småsparare valde att köpa aktier i bolaget som de trodde skulle bli mycket framgångsrikt och värdefullt när gruvorna byggts och produktionen startat. Så blev dock inte fallet. Istället gick bolaget i konkurs under början av av 2014 och aktieägarnas investeringar blev därmed värdelösa.

Lappland Goldminers

Vad gick fel?

Vad som gick fel beror på vem du frågar.

  • Vissa skulle säga att Lappland goldminers redan från dag ett var en bluff designad för att ta pengar från de som valde att köpa in sig i bolaget. Att de guldfyndigheter som bolaget hade hittat aldrig hade den potential som bolaget hävdade. Mineralhalter anses helt enkelt inte höga noga för att gruvan skall kunna gå med vinst. Det var många som varnade för att bolaget skulle misslyckas långt innan bolaget gick i konkurs. Många valde dock att inte tro på dessa varningar eftersom de stirrade sig blinda på den potential som fanns där om de mest positiva prognoserna slog in.
  • Andra skulle säga att alla kanske var lite positiva i sina bedömningar av bolaget men att bolaget skapades med ärliga avsikter och hade stor potential men att en rad oförutsedda händelser tyvärr innebar att det inte gick som man tänkt sig. Bland dessa händelser återfinns ett kraftigt sänkt guldpris på världsmarknaden och förseningar p.g.a. protester från markägare och det faktum att Naturvårdsverket valde att överklaga Lappland goldminers tillstånd att bygga gruvan.
  • Det finns också bedömare som lägger en än större del av skulden för misslyckandet på naturvårdsverket och markägarna som protesterade. Dessa bedömare anser att gruvan skulle ha varit framgångsrik om bolaget bara hade fått mer frihet att bedriva sin verksamhet. Dessa bedömare ignorerar dock att det är naturvårdsverkets uppdrag att se till att naturen inte tar alltför mycket skada p.g.a. mänsklig aktivitet och de flesta svenskar förmodligen vill att vi skyddar vår natur. Men detta är givetvis en klen tröst om man förlorat de pengar man investerat och tror att man har gjort det p.g.a. naturvårdsverkets överklagande.

Det är givetvis väldigt svårt att veta om bolag var en bluff från dag ett men när man ser tillbaka på siffrorna som presenterats är det väldigt enkelt att se att bolaget var väldigt positiva i sina bedömningar och att de gravt underskattade riskerna med verksamheten. Ett exempel på detta var att kalkylerna var beräknade på historiskt mycket höga guldpriser. En normalisering av priserna gjorde att dessa kalkyler ej längre var hållbara.

Oavsett vad man tror så är lappland goldminers ett bra exempel på riskerna med att investera i ett oetablerat gruvbolag och ett perfekt exempel på varför man alltid skall göra sina egna analyser innan man köper aktier i ett mindre oetablerat bolag oavsett bransch. Lita aldrig på bolagets egna prognoser utan gör egna uträkningar baserade på olika scenarion och olika råvarupriser. Bolagets ledning kommer alltid se på företagets potential i ett positivt ljus. Det är deras jobb. De måste vara positiva för att kunna bygga ett företag. Som investerare måste du vara lite mer negativ och beräkna vad som händer i mer negativa scenarion innan du köper en aktie.
En annan viktig läxa som vi kan lära oss från Lappland miners är att man aldrig skall investera mycket pengar i denna typ av bolag. Jag rekommenderar att man investerar högst 2% av sin portfölj i ett bolag av denna typ.

Framtid

Lappland goldminers konkurs hade en lång rad negativa effekter. En av de mest uppmärksammade var alla småsparare som förlorade sina pengar. Vissa av dessa småsparare hade investerat en stor del av sina sparpengar i aktier. Pengar de förlorade. Konkursen hade dock en lång rad andra effekter på den lokala ekonomin och den lokala miljön. Området kring Fäboliden kommer lida från konkursen under en längre tid.

Konkursen var ett hårt slag för den lokala ekonomin. Många i området jobbade för gruvan eller var beroende av de som jobbade i gruvan för sina jobb. Kvar finns nu ett 1,5 kvadratkilometer stort dagbrott. Detta dagbrott har betydande metalläckage och det förväntas kosta ca 100-200 miljoner kronor att sanera området. Pengar som nu måste betalas av skattebetalarna eftersom företaget har gått i konkurs. De höga saneringskostnaderna beror delvis på bristande säkerhetstänkande vid gruvans konstruktion. Det kommer även kosta ca 1 miljon kronor om året att förhindra nya läckage från gruvan.

Vissa är positiva och tror att gruvan kommer öppnas igen med en ny ägare. Andra tror dock att det inte är särskilt troligt eftersom det troligen inte är möjligt att driva gruvan med vinst så länge vi har nuvarande guldpriset. Det ser med andra ord ut som den lokala ekonomin måste hoppas på stigande guldpriser om de vill att gruvan skall öppnas igen.